Under de två sista veckorna av gestaltningsprocessen hade jag en plan på att ta tre fotografier och göra en mindre fotoserie, fotografier blev resultatet men det tilltänkta motiven byttes ut. Jag hade föreställt mig tre fotografier varav ett skulle vara socker som en drog (spruta), ett med en utsträckt hand ifrån en skåpbil med godis som lockbete och ett sista med sockrets förförelse genom skuggbilderna (se föregående inlägg). Under det förra handledningstillfället diskuterade min grupp bildspråk och hur stort tolkningsutrymme man lämnar till betraktaren. Jag insåg under det samtalet att jag tycker att konst fascinerar mig mer när det inte är alltför tydligt vad motivet är utan att man istället bjuds in till att själv fundera på vad bilderna föreställer och symboliserar. Den insikten var för mig en oerhört befriande känsla. Nu hade jag äntligen släppt mina spärrar på att försöka visualisera sockrets alla maktperspektiv och istället förflyttat makten till dig som betraktar. Vad ser du och hur ser din relation till socker ut?
Skrivandet av min rapport har hjälpt mig i min gestaltning och jag har helt släppt fokus på det dolda sockret och sockerindustrins utnyttjande, nu intresserar jag mig istället för det inommänskliga och hur relationen till socker kan skapa psykisk ohälsa. Jag har vidare funderat på andragörande (behandling av de som anses annorlunda) och hur psykisk ohälsa och utanförskap bör behandlas rent didaktiskt i ett klassrum. Huruvida mina fotografier symboliserar sockrets koppling till psykisk ohälsa för betraktaren är inte säkert men det är definitivt en del av min tolkning.
Förutom dessa tre fotografier har jag gjort en mobil med hängande sockerfigurer (har tyvärr ingen bild på det färdiga resultatet eftersom jag väntar till sista sekund med att montera den) men det är en pinne som jag har skruvat in små krokar i som hänger med ett rep upptill och trådar nertill där sockerfigurer skapade av mitt polkagrisrecept kommer dingla.
Jag kommer dessutom skriva ett kort meddelande till betraktaren: Socker- Hur ser er relation ut? Syftet med det korta skriftliga meddelandet är för att jag vill att betraktaren vänder sin uppmärksamhet inåt för en personlig reflektion och för att jag vill tydliggöra att det är sockerfigurer på fotografierna. Sockermobilen ska jag hänga i anslutning till fotografierna för att göra sockret mer fysiskt påtagligt och med en förhoppning om att betraktaren stannar till en stund extra, känner på verket och listar ut vad det är de egentligen ser.
Fotografierna är utskrivna på skolan (något större än A3) och jag har skapat posterramar av hörnlister som har limmats fast i nedkant och i överkant (tillsammans med rep).
Här kommer fotografierna:
Gestaltningsprocessen - Sista inlägget inför opponering
Allmänt KommenteraUnder de två sista veckorna av gestaltningsprocessen hade jag en plan på att ta tre fotografier och göra en mindre fotoserie, fotografier blev resultatet men det tilltänkta motiven byttes ut. Jag hade föreställt mig tre fotografier varav ett skulle vara socker som en drog (spruta), ett med en utsträckt hand ifrån en skåpbil med godis som lockbete och ett sista med sockrets förförelse genom skuggbilderna (se föregående inlägg). Under det förra handledningstillfället diskuterade min grupp bildspråk och hur stort tolkningsutrymme man lämnar till betraktaren. Jag insåg under det samtalet att jag tycker att konst fascinerar mig mer när det inte är alltför tydligt vad motivet är utan att man istället bjuds in till att själv fundera på vad bilderna föreställer och symboliserar. Den insikten var för mig en oerhört befriande känsla. Nu hade jag äntligen släppt mina spärrar på att försöka visualisera sockrets alla maktperspektiv och istället förflyttat makten till dig som betraktar. Vad ser du och hur ser din relation till socker ut?
Skrivandet av min rapport har hjälpt mig i min gestaltning och jag har helt släppt fokus på det dolda sockret och sockerindustrins utnyttjande, nu intresserar jag mig istället för det inommänskliga och hur relationen till socker kan skapa psykisk ohälsa. Jag har vidare funderat på andragörande (behandling av de som anses annorlunda) och hur psykisk ohälsa och utanförskap bör behandlas rent didaktiskt i ett klassrum. Huruvida mina fotografier symboliserar sockrets koppling till psykisk ohälsa för betraktaren är inte säkert men det är definitivt en del av min tolkning.
Förutom dessa tre fotografier har jag gjort en mobil med hängande sockerfigurer (har tyvärr ingen bild på det färdiga resultatet eftersom jag väntar till sista sekund med att montera den) men det är en pinne som jag har skruvat in små krokar i som hänger med ett rep upptill och trådar nertill där sockerfigurer skapade av mitt polkagrisrecept kommer dingla.
Jag kommer dessutom skriva ett kort meddelande till betraktaren: Socker- Hur ser er relation ut? Syftet med det korta skriftliga meddelandet är för att jag vill att betraktaren vänder sin uppmärksamhet inåt för en personlig reflektion och för att jag vill tydliggöra att det är sockerfigurer på fotografierna. Sockermobilen ska jag hänga i anslutning till fotografierna för att göra sockret mer fysiskt påtagligt och med en förhoppning om att betraktaren stannar till en stund extra, känner på verket och listar ut vad det är de egentligen ser.
Fotografierna är utskrivna på skolan (något större än A3) och jag har skapat posterramar av hörnlister som har limmats fast i nedkant och i överkant (tillsammans med rep).
Här kommer fotografierna: