Min reflektion utgår ifrån de tre frågeställningarna, vad, hur samt varför?
Vad är ett assignment, och vad är syftet med det?
Hur utformar man ett assignment som gynnar eleven i sitt lärande i relation till kursplanen i bild?
Varför ska man utföra eller inte utföra assignment i bildklassrummet i grundskolan?
Ett assignment är ett uppdrag där eleven uppmuntras till att utföra en (konstnärlig)aktivitet och där eleven ges utrymme i sitt gestaltande. I kursen L9BD30 fick vi följande assignment tilldelat oss:
”Under min väg från A till B fick jag tre tecken på att världen inte är densamma som igår”. Begränsningarna vi fick var att endast använda svart och vit, och att slutresultatet skulle vara två-dimensionellt samt en tidsram mellan 08.00-17-00.
Syftet med ett assignment enligt mig är att elever ska utmanas till att pröva nya ingångar i sin skapandeprocess och att eleven ska ge sig hän till processen. I mitt fall resulterade ovanstående assignment till att jag begav mig av hemifrån och gick en promenad till ett utomhusgym. Jag sökte medvetet med blicken efter tecken på att världen inte är densamma som igår och det jag upptäckte var mössor, vantar och blåst. Det resulterade i en kolteckning som finns publicerad längre ner på den här bloggen. Istället för att på förhand bestämma ett svartvitt och tvådimensionellt motiv gjorde resan något med mitt skapande då jag var öppen till vad den skulle visa mig och det blev de ord jag fann som blev min ingång. Jag fick upp en mental bild av hur stretigt det kan vara i livet när det går mot höst och målade en flicka som kämpandes cyklar i motvind med en halsduk lekande i vinden och ett hat som blåser bort.
Hur man utformar ett assignment kan ha stor påverkan om eleven kommer utmana sig själv eller välja en enkel lösning. Jag tror att ett för komplicerat assignment eller ett för öppet assignment kan innebära att eleven slår knut på sig själv. Jag tror att en del begränsningar är förutsättningar till ett lyckat assignment där eleverna gynnas. För många elever krävs det förkunskaper i bland annat materialhantering för att känna sig trygga i sitt skapande och för att kunna utmana sig själv inom kunskapsområdet. Dessutom krävs det en del begränsningar för att underlätta bedömningen av ett assignment. En begränsning är att läraren utformar assignmentet så att det testar utvalda delar ur det centrala innehållet i bild. Mitt resonemang är att ett assignment bör vara avgränsat så att de testar elever på redan befintliga kunskapsområden. I praktiken kan det ske genom en lektionsgenomgång av ett material eller ett kunskapsområde innan eleverna får ett assignment.
Två exempel på hur ett assignment kan begränsas utifrån det centrala innehållet i Bild får visa på ovanstående diskussion om begränsningar för ett assignment. Den första punkten ur det centrala innehållet är:
Ett assignment där läraren vill att eleverna ska utföra ett tredimensionellt gestaltande bör föranledas av en eller flera teknikgenomgånger i skulpturarbete och begränsas till en vald teknik inom tidigare genomgångar. Eleverna kan istället ges fria ramar kring gestaltandets kommunikativa delar.
Den andra exempelpunken ur det centrala innehållet är:
Är syftet med ett assignment istället att eleverna ska utmanas i en viss tematik kan olika tekniker och material tillåtas men att begränsningen istället sker runt tematiken så som ett assignment som uppmanar eleverna att ifrågasätta identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer. Det kräver givetvis att tematiken har varit uppe i diskussion i klassrummet innan eleverna får uppdraget.
En stor anledning till varför man ska utföra ett assignment i sitt bildklassrum är för att flera elever lider av det vita papprets förbannelse och där stora murar kan byggas upp inför ett gestaltningsarbete. Jag har ofta upplevt hur svårt det kan vara att föda fram idéer och samtidigt kritiskt ifrågasätta sig själv och huruvida ens idéer är tillräckliga. Ett assignment som är väl igenomtänkt kan sätta idéer i rullning och skapa en snöbollseffekt där elever får syn på hur många olika lösningar det finns på ett assignment.
Det som jag har insett är viktigast i utformandet av ett assignment är att man som lärare tänker på vilka förmågor som ett assignment ska pröva eleverna i. Dessa förmågor bör vara förenliga med kursplanens syfte. Enligt bildämnets syfte ska eleverna få övas i att utveckla dessa förmågor:
- kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
- skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
- undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
- analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Sammanfattningsvis kan ett väl begränsat assignment utifrån bildämnets kursplan ge eleverna stora möjligheter till att utveckla dessa förmågor och dessutom underlättas bedömningen av ett assignment om man få förhand formulerar det efter kursplanen och skapar utrymme att testa kunskapskraven.
En didaktisk reflektion om assignments i bildklassrummet
Allmänt KommenteraMin reflektion utgår ifrån de tre frågeställningarna, vad, hur samt varför?
Vad är ett assignment, och vad är syftet med det?
Hur utformar man ett assignment som gynnar eleven i sitt lärande i relation till kursplanen i bild?
Varför ska man utföra eller inte utföra assignment i bildklassrummet i grundskolan?
Ett assignment är ett uppdrag där eleven uppmuntras till att utföra en (konstnärlig)aktivitet och där eleven ges utrymme i sitt gestaltande. I kursen L9BD30 fick vi följande assignment tilldelat oss:
”Under min väg från A till B fick jag tre tecken på att världen inte är densamma som igår”. Begränsningarna vi fick var att endast använda svart och vit, och att slutresultatet skulle vara två-dimensionellt samt en tidsram mellan 08.00-17-00.
Syftet med ett assignment enligt mig är att elever ska utmanas till att pröva nya ingångar i sin skapandeprocess och att eleven ska ge sig hän till processen. I mitt fall resulterade ovanstående assignment till att jag begav mig av hemifrån och gick en promenad till ett utomhusgym. Jag sökte medvetet med blicken efter tecken på att världen inte är densamma som igår och det jag upptäckte var mössor, vantar och blåst. Det resulterade i en kolteckning som finns publicerad längre ner på den här bloggen. Istället för att på förhand bestämma ett svartvitt och tvådimensionellt motiv gjorde resan något med mitt skapande då jag var öppen till vad den skulle visa mig och det blev de ord jag fann som blev min ingång. Jag fick upp en mental bild av hur stretigt det kan vara i livet när det går mot höst och målade en flicka som kämpandes cyklar i motvind med en halsduk lekande i vinden och ett hat som blåser bort.
Hur man utformar ett assignment kan ha stor påverkan om eleven kommer utmana sig själv eller välja en enkel lösning. Jag tror att ett för komplicerat assignment eller ett för öppet assignment kan innebära att eleven slår knut på sig själv. Jag tror att en del begränsningar är förutsättningar till ett lyckat assignment där eleverna gynnas. För många elever krävs det förkunskaper i bland annat materialhantering för att känna sig trygga i sitt skapande och för att kunna utmana sig själv inom kunskapsområdet. Dessutom krävs det en del begränsningar för att underlätta bedömningen av ett assignment. En begränsning är att läraren utformar assignmentet så att det testar utvalda delar ur det centrala innehållet i bild. Mitt resonemang är att ett assignment bör vara avgränsat så att de testar elever på redan befintliga kunskapsområden. I praktiken kan det ske genom en lektionsgenomgång av ett material eller ett kunskapsområde innan eleverna får ett assignment.
Två exempel på hur ett assignment kan begränsas utifrån det centrala innehållet i Bild får visa på ovanstående diskussion om begränsningar för ett assignment. Den första punkten ur det centrala innehållet är:
Ett assignment där läraren vill att eleverna ska utföra ett tredimensionellt gestaltande bör föranledas av en eller flera teknikgenomgånger i skulpturarbete och begränsas till en vald teknik inom tidigare genomgångar. Eleverna kan istället ges fria ramar kring gestaltandets kommunikativa delar.
Den andra exempelpunken ur det centrala innehållet är:
Är syftet med ett assignment istället att eleverna ska utmanas i en viss tematik kan olika tekniker och material tillåtas men att begränsningen istället sker runt tematiken så som ett assignment som uppmanar eleverna att ifrågasätta identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer. Det kräver givetvis att tematiken har varit uppe i diskussion i klassrummet innan eleverna får uppdraget.
En stor anledning till varför man ska utföra ett assignment i sitt bildklassrum är för att flera elever lider av det vita papprets förbannelse och där stora murar kan byggas upp inför ett gestaltningsarbete. Jag har ofta upplevt hur svårt det kan vara att föda fram idéer och samtidigt kritiskt ifrågasätta sig själv och huruvida ens idéer är tillräckliga. Ett assignment som är väl igenomtänkt kan sätta idéer i rullning och skapa en snöbollseffekt där elever får syn på hur många olika lösningar det finns på ett assignment.
Det som jag har insett är viktigast i utformandet av ett assignment är att man som lärare tänker på vilka förmågor som ett assignment ska pröva eleverna i. Dessa förmågor bör vara förenliga med kursplanens syfte. Enligt bildämnets syfte ska eleverna få övas i att utveckla dessa förmågor:
- kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
- skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
- undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
- analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Sammanfattningsvis kan ett väl begränsat assignment utifrån bildämnets kursplan ge eleverna stora möjligheter till att utveckla dessa förmågor och dessutom underlättas bedömningen av ett assignment om man få förhand formulerar det efter kursplanen och skapar utrymme att testa kunskapskraven.