Uppgiften:
Gå utomhus. Tag 70 steg i valfri riktning. Plocka upp det första föremål/objekt du ser. Fortsätt förflytta dig. Samla liknande föremål/objekt tills du har tillräckligt. Låt föremålet/objektet bli början på din berättelse.
Min skapandeprocess:
Tursamt nog bor jag naturnära och efter mina 70 steg var jag redan inne i en skogsglänta. I skogen rådde melankoli och vid första anblick fanns där bara sörja och blöta blad. När jag rörde runt i geggan hittade jag avbrutna kvistar i mängder och fick upp en bild i huvudet av att jag skulle bygga något högt, lite som när man gick på dagis och lekte med Jenga. Jag samlade hela min påse full men kände ända att jag gärna skulle vilja utsmycka min skapelse med något mer och som den skata jag är hittade jag en chipspåse och som den glänste på sin insida! Nöjd begav jag mig av hem igen och rotade fram min limpistol i källaren men insåg tvärt att det är besvärligt att limma på blöta kvistar. I min ivrighet tordes jag inte vänta på att dessa kvistar skulle torka så jag rotade lite till och hittade tunn ståltråd.
Jag gick på känsla och började bygga uppåt när det blev som lutande tornet i Pisa fick jag stadga upp den och resultatet blev stabilt. Nu var det dags att ta fram skatgenen och efter lite funderande blev det löv som jag klippte ut och hängde upp i kransen.
Min analys:
Jag associerar till lejonkungens the Circle of life och ser hur jag har skapat ett träd av ett träd. För mig symboliserar trädet livscykeln och hur natur förmultnar och där skapas ett nytt ekosystem där små svampar och insikter kan frodas. Ett frö som växer högt. Ett vattendrag som leder ut i havet. Hur alla våra fotsteg gör avtryck och hur dessa avtryck avgör dåtid, nutid och framtid. Att värna om miljön och att återvinna material.
