Måndagen den 18/1-2016 höll Hans Örtegren en föreläsning på HDK, Högskolan för design och konsthantverk. Föreläsningen handlade om den nationella utvärderingen för bildämnet som Hans Örtegren har författat tillsammans med Anders Marner. Den nationella utvärderingen fungerar som ett underlag för åtgärder och riktar sig främst till riksdagen samt regeringen men uppskattas av lärarkåren då den ger insikt i hur elever uppfattar ämnet, vilket kan bli vägledande i framtida planering. Utvärderingen skapar en möjlighet till jämförelse på nationellnivå vilket är bra ur likvärdighetssynpunkt.
Mitt intresse hamnade främst på delen gällande bedömning av ämnet bild. Utvärderingen visade att likvärdigheten är av lägre grad i ämnena bild, musik och slöjd samt att fokus i dessa ämnen ligger på framställning och gestaltning. Det innebär att betydelsefulla delar i styrdokumenten uteblir trots att analytiska, reflekterande samt kommunikativa förmågor står tydligt framskrivet i styrdokumenten. Eftersom tidpunkten då utvärderingen utfördes var under en reformtid då Lgr 11 implementerades i skolorna kan det medföra att utvärderingen brister i validitet. I den nya kursplanen för bild står de tidigare nämnda förmågorna tydligare uttryckt. Det kan innebära att resultaten kommer förbättras då lärare väger in dessa förmågor i betygssättningen men statistiken pekar ännu inte mot den förändringen. Enligt Skolverkets nationella betygsstatistik har elever genomsnittligt högre betyg i bild, musik och slöjd i grundskolan och det nya betygsystemet har inte medfört någon förändring på den punkten.
Den troliga anledningen till att bedömningen i bildämnet inte är lika ekvivalent som andra skolämnen kan vara att ämnet innehåller en hög grad av multimodalitet. Multimodalitet uppstår då flera typer av media integreras såsom texter, ljud, rörliga bilder och fotografier. Bedömningstraditioner i skolan utgörs främst av skrivet språk och lärare anser ofta att det är svårare att betygssätta multimodala uttrycksformer, varav bild innefattas (Godhe, 2014).
Jag är säker på att jag i min kommande lärarroll kommer finna bedömning och betygsättning som ett orosmoment, ett moment i undervisningen som är av särskild vikt. Ambitionen att höja likvärdigheten kommer att följa med mig ut i yrkeslivet och att blicka utanför sina egna elevers förmågor känns avgörande. För likvärdigheten kan endast förbättras om alla lärare följer styrdokumenten och inte väger in personliga ställningstagande. Det är därför man som lärare ska buga och tacka när utvärderingar på nationell nivå kan hjälpa en ytterligare i strävan efter en likvärdig skola.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3497.pdf%3Fk%3D3497
Godhe, A (2014) Creating and Assessing multimodal texts, Negotiations at the boundary. Studies in applied Information technology, vol 13
Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35488?locale=sv